Nya anläggningsprojekt: BIM är lösningen – men vad är utmaningen?

Strukturerat användande av en gemensam BIM-modell i hela värdekedjan av infrastrukturprojektet – det är nyckeln till optimal effektivisering och kvalitet, menar erfaret branschfolk i NCC, Skanska, Sitech och Trimble.

Detta framgick klart och tydligt under ett rundabordssamtal angående entreprenadbranschens behov av förbättrat dataflyt och verktyg, nyligen i Göteborg.

De stora aktörerna i branschen förespråkar ett mycket tätare samarbete mellan planerare, projektör, entreprenör och beställare. Från de tidiga skedena till färdig anläggning – under hela infrastrukturens livslängd.

 

Regelverk och metoder måste utvecklas

Ett gemensamt avtalsmässigt-, juridiskt- och teknisk regelverk som alla involverade parter förhåller sig till måste komma på plats snarast för att kunna lösa utmaningarna menar de, och uppmanar Trafikverket att ta ett än större ansvar och snabba på processen…

– BIM är utan tvekan en metodik som gör det möjligt att nå fram till bättre processer och resultat, också i infrastrukturprojekt, säger Anders Magnander, mätchef på Skanska. Han jobbar bl.a. med regelverk, 3D-modellering och dataflyt på Skanska, och har 22 år i bolaget.

Finns det BIM-lösningar som redan åstadkommer detta?

– Ja det gör det, och flera av oss är i gång med några av dessa, men av olika orsaker går generellt implementering och användande av intelligenta 3D-modeller otroligt långsamt, fortsätter Anders Magnander.

 

Generationskifte måste till

– Branschen är väldigt konservativ och utvecklas alltför långsamt när det gäller användandet av ny teknologi, tillägger Martin Puumalainen på NCC. Han har i 12 år varit mätchef på NCC och jobbar nu med totalentreprenad Väg 190 Angered-Gråbo där 3D-modeller används genomgående med hjälp av BIM-verktygen Trimble Novapoint och Trimble Quadri.

– En av orsakerna till trögheten beror på det utdragna generationsskiftet i branschen, menar Stefan Granberg, Site Manager på Trimble. – Många äldre motsätter sig förändring och omställning. Samtidig lämnas inte ansvaret över till den yngre ”teknikintresserade” generationen. Folk måste ha uppemot 10 års erfarenhet från verksamheten innan de får ett större ansvar, jämfört andra branscher där det bara kan ta bara ett par år.

– Det är inte tillräckligt många som behärskar att jobba med digitala modeller ännu, fortsätter Anders Magnander. – De släpper inte loss, i alla fall inte fullt ut. Dessutom ställs det inte tillräckligt hårda krav ännu. Många är därmed tveksamma till att jobba på ett nytt sätt.

Begränsningar i verktygen är ingen ursäkt

– Programvarorna har begränsningar, medger Peter Gustafsson, på Sitech Sverige, som bl.a. säljer Trimbles maskinstyrningslösningar. – Men så kommer det alltid att vara. Vi pratar om mjukvaror som ständigt utvecklas. Det hjälper inte att sitta och vänta, då kommer man ingen vart. De som är tidigt ute och kan nyttja ny teknologi får stora fördelar i det långa loppet.

Det multidisciplinära dataflytet är centralt i komplexa projekt och processer?

– Ja, och det innebär att allt måste göras i 3D, understryker Anders Magnander. – Alla discipliner måste vara med på detta. Modellen blir den gemensamma informationsbäraren och berikas med fler och fler objekt, detaljer och egenskaper genom hela projektet.

– Ändå görs inte allt i 3D. Konsulterna måste få som krav att allt ska levereras i 3D. Kompetensen varierar emellertid stort mellan olika företag, och verkar dessutom vara beroende på vilken person man pratar med.

 

Saknar praktisk erfarenhet

– Det handlar dessutom om brist på praktisk erfarenhet hos de som projekterar, tillägger Martin Puumalainen på NCC. – Det verkar som många aldrig varit ute i produktion på anläggningsprojekt tidigare. Det bör bli ett krav på konsulterna att komma ut först så att missförstånd och elementära projekteringsfel kan elimineras. Ett tätt samarbete mellan projektör och entreprenör måste till tidigt i processen.

– Det verkar ofta som om det är ett gap mellan projektör och entreprenör, inflikar Peter Gustafsson. – Många vet inte vad som krävs ute på bygget och vad de ska fråga efter. Det kan bli ett ”jätte-glapp” när man på anläggningen inte får det man behöver när man behöver det - exempelvis att få en skärmklipp-pdf på mail när man behöver en full 3D-modell.

Från modell till maskinstyrning

– Om byggledaren eller maskinföraren själv har tillgång till en kvalitetssäkrad 3D-modell av det som skall byggas, kan hen själv hämta den data som behövs för maskinstyrning, när berörda behöver dem, poängterar Gustafsson. – Som det är nu måste någon sända över något till någon, som inte vet exakt vad de vill ha, och den som skall skicka vet heller inte vad man skall skicka.

– En annan utmaning är tidsaspekten, inflikar Anders Magnander – tiden är aldrig på vår sida. Vi blir pressade från alla håll. Tiden räcker inte till. Därmed kan det dessvärre bli så att man faller tillbaka till gamla ”2D-synder”.

 

Enkelhet är nyckeln

– Både arbetsrutiner och verktyg måste bli så enkla och användarvänliga som möjligt, så att alla tror att de vinner på att börja ta det i bruk. Helst idiotsäkra att använda, poängterar han.

– Om det hade varit lika enkelt och intuitivt att modellera i 3D som att börja använda en iPad hade kanske de flesta redan varit där, men det jobbas aktivt med uppgiften, säger Stefan Granberg i Trimble. – Användarvänlighet har högsta prioritet i programutvecklingen och det blir bättre hela tiden. Detta bör dock inte vara något som hindrar omställningen i branschen.

 

Nödvändig omställning

– Om alla jobbar mot en gemensam modell i projektet blir det både roligare, enklare och mer effektivt, eftersom dataflytet då löser sig av sig självt. Alla får fördelar av detta, fortsätter han.

– Det betyder dock att man måste ge upp sitt bekväma och invanda arbetssätt och verktyg och börja med något helt nytt. Det är en förändring som verkligen kan upplevas skrämmande och av vissa riskabel. Men det visar sig vara en ogrundad rädsla, säger Granberg.

Vem har ansvaret att skynda på BIM utvecklingen?

 

Gemensamt ansvar

– Vi har alla intresse av och ansvar för att utnyttja den tekniska utvecklingen, hävdar Martin Puumalainen på NCC. – Men det överordnande ansvaret ligger hos Trafikverket som för närvarande inte anger tillräckligt detaljerat vad de vill. Kravställningen av 3D-modellering har varit alltför passiv i Sverige.

– I de stora projekten gör man i vissa fall rätt, men det verkar som om man inte vill lägga så stor energi på det ännu. Därför kan det bli en bromskloss. En stressig dag blir det lätt att man gör som man alltid har gjort helt enkelt.

 

Vill skynda på

– Trafikverket ställer krav på hur saker ska fungera, men kanske inte detaljerat nog när det kommer till datamodellen, säger Anders Magnander. – Det finns detaljerade krav för kodning av lager och strukturer, något som många inte ser de stora värdena av ännu. Men ska någon in i en modell, så måste det vara rätt kodat, annars måste utsättare, projektör eller andra utreda det ytterligare en gång för att det ska bli rätt. Då tar det tid och kostar pengar, avslutar Anders.

– Kodsystemet är viktigt för framtiden, inflikar Stefan Granberg. – Det definierar datastrukturen som är bestämd och som ska kunna användas i vilket system som helst. Men det är kanske inte helt enkelt att använda och kan verka skrämmande. Man borde kanske ha en mall och få hjälp med kodningen.

– När infrastrukturens alla möjliga standardobjekt efter hand läggs in objektbibliotek och kan användas direkt i modelleringen, då kommer också egenskapsdata och koderna följa med i 3D-modellen.

I vilken grad kan entreprenören ställa modellkrav till projektören?

– Vi har en del VDC-krav för de projekterande, men samtidig är det ofta väldigt dåligt med tid. Ofta måste vi därför dessvärre minska på kraven för att kunna bygga, säger Martin Puumalainen. – Den fällan går man i hela tiden. Trafikverket ger ingen extra tid, så man landar i att göra på det vanliga sättet.

 

Entreprenören måste involveras tidigare

– Det är också en stor fråga hur detaljerad modellen till slut ska vara, fortsätter Anders Magnander i Skanska. – Man får otvivelaktigt mervärden i modellen, men är det exempelvis nödvändigt att detaljprojektera en vägkropp på millimetern när den skal byggas med stora bulldozers? Man vet inte heller exakt vad som befinner sig under marken.

– Vi kan lägga ner hur mycket tid som helst för att få modellen detaljerad och korrekt, men det skall vi inte göra. Det handlar om tid och pengar. Vid en punkt måste man sätta stopp.

– Allt detta måste skrivas in i ett regelverk som alla skall förhålla sig till. För att reducera fel och brister i projekteringen bör som sagt vi som entreprenörer involveras tidigt, understryker Magnander.

Kan modeller också användas i produktionen?

 

Sortera bort fel i alla led

– Ja, det är på tiden att alla aktörer nu börjar använda BIM, säger Sitechs Peter Gustafsson. – Från Trafikverket och vidare i alla led. Bara det görs så enkelt och effektivt som möjligt så ger det fördelar i hela värdekedjan.

– Efter att entreprenören tillrättalagt modelldata för maskinstyrning får i dag maskinerna maskinstyrningsdata överförd till sig.  I dag är det endast i form av linjer med höjd och bredd som maskinen kan styras efter, och ger inget större mervärde utöver de traditionella vinsterna med maskinstyrning.

– Däremot, när också maskinföraren kan få access till hela modellen kan också hen bidra till att ta bort fel och konflikter innan de realiseras, genom att se alla objekt, lager och detaljer. Förutsättningen är att det måste vara enkelt att förstå och fungera så att det inte är möjligt att göra fel, poängterar Peter.

 

Enkelhet, enkelhet, enkelhet!

Allt handlar med andra ord om enkelhet: Enkelhet i användandet av verktyg, processer och arbetsrutiner. Och enkelhet i användandet och dataflyt av projektmodellen i alla led och faser.

Vi är inte helt där i alla sammanhang ännu, men vi har kommit långt på vägen. Det finns därför ingen anledning att sitta vid sidan av längre. Omställningen är i gång.